Arkiv för kategorin 'Digital kompetens'

Framtidens lärande - är här och nu

SVIT-bloggen tar en paus - arbetet fortsätter, med en nationell area, “Framtidens lärande - är här och nu”, konferens i Nacka Strand den 19-20 maj och en webbplats. Följ med dit!

SVIT-bloggen startade som ett forum för diskussionen om Digital kompetens för två år sedan. Sedan dess, många PIM-examina, DIU-nummer och seminarier senare (bland annat den uppskattade serien om digitala lärarresurser med Jan Hylén) har mycket hänt i många skolor och kommuner, men ytterst ojämnt. Och skolans styrdokument har ännu inte tagit konsekvenserna av att formerna för att skriva, läsa, skaffa information, kommunicera - ja, lära oss - har förändrats.

När det nationella arbetet får en ny arena med konferensen “Framtidens lärande - är här och nu!”, i Nacka Strand den 19-20 maj, tar nu SVIT-bloggen en paus. Följ med och fortsätt diskussionen kring  digital kompetens på webbplatsen och konferensen “Framtidens lärande – är här och nu”.

Vi ses på Framtidens lärande, 19-20 maj!
Peter Becker

Digital kompetens för lärare i framtiden?


Samtidigt som mer än 65.000 lärare i ungdomsskolan deltar i fortbildning inom PIM – snart mer än den nivå Itis-satsningen nådde – kommer nyutbildade lärare ofta ut som digitala noviser till sin första skola. Bristerna är välkända.

 

Äntligen syns dock en rejäl ljusning. I dagarna har Sigbrit Franke lagt sitt förslag kring en framtida lärarutbildning, En hållbar lärarutbildning. Lärarutbildningen har länge haft låg status, lågt söktryck och låg  IT-kompetens. I våras pekade regeringen i ett tilläggsdirektiv ut digital kompetens och digitala lärmiljöer som centrala frågor.

 

Nu finns hopp om en lärarutbildning i takt med tiden. I förslaget ses IT som utbildningsresurs som ett av fyra övergripande perspektiv som framöver ska genomsyra utbildningen.  Exempel som Ung kommunikation, projektet LIKA och SVIT-satsningen – välkända för denna bloggs läsare - anges som referenser.  

 

Förslaget har ett tydligt fokus på professionalitet, långsiktighet och kvalitet, med en kombination av övergripande och ålders- och ämnesspecifik kompetens som känns välkommen. VFU-verksamheten bevaras och koncentreras på speciella skolor. Ämnesdidaktiken ska få nationella resurscentra i alla ämnen.

 

Framåtriktad forskning efterlyses. Forskningsanknytning ges stort utrymme och praktikanknuten forskning /50% jobb, 50% forskning) rekommenderas få medel. Och en stärkt och breddad forskning om IT i undervisningen efterlyses. Utöver studier av pågående skeenden och dokumentation pekas särskilt forskning inriktad på innovation och nydanande scenarios ut. För oss som talat om behovet av ett svenskt pedagogiskt och tekniskt innovativt Learning lab är detta ljuv musik.

 

Ett förslag med möjlighet att bli – långsiktigt hållbart. Det är efterlängtat!

SVIT08-föreställning på Gävle högskola

Sune Nordström rapporterar från SVIT08-föreställningen på Gävle högskola:

Mer än 150 betalande besökande + mer än 100 studerande.
Rektorer, lektorer, LLU:are, lärare, förskolelärare, IT-pedagoger, lärarstuderande, tekniker, It-ansvariga, specialpedagoger, fritidspedagoger, utbildningsledare, medialärare, mediainformatör, utvecklingsledare.

Lärarstuderande

Lärarstuderande

Besökare från Bollnäs, Enköping, Fiberstaden AB, Gävle, Hofors, Hudiksvall, Högskolan i Gävle, IHT, Landstinget, Ljusdal, Ockelbo, Ovanåker, Sandviken, Sundsvall, Söderhamn, Tierp, Uppsala, Uppsala Universitet, Älvkarleby och Östhammar.

“Att undervisa med IT och media för att få digital kompetens”

24 seminarier eller workshops. Elza Dunkels som inledande, “Digitala lärarresurser” med Jan Hylen, Tablet-PC med Pelle Bränden Rosendalsgymnasiet Uppsala, “Skriva sig till läsning” Nyhamre skola Bollnäs, “Digitalt berättande” Film Gävleborg, Dialogseminarie med VLM-institutet, 9 elever från år 5 i Viksjöfors visar lärare hur man kan göra film, Skoldatatek, ”IT i klassrummet” Strömsbro skola Gävle, mm mm.
Ett sammarbete mellan HiG, Film Gävleborg, UR, SPSM, nästan alla kommuner i Gävleborg, Uppsala samt Datorn i Utbildningen.
Utställare från Liber, Gleerups, Studentlitteratur. Uppvisning av hjälpmedel, SMART-board, Actiive-board, E-plus, Tablet-PC samt 7 st till.

Lärare F-6 utställning Tablet-PC

Lärare F-6 utställning Tablet-PC

En stor satsning och framgångsrikt,
Dokumentation av konferensen av mediaeleverna på Borgarskolan i Gävle.

Filmande tjejer på SVIT08

Filmande tjejer på SVIT08

Vi kan känna oss stolta och nöjda, Göran, Margareta, Marie, Karin, Lars, Jens, Erik, Katarina, Tord, Hans, Pär, Kåre och jag som ordnat en ännu bättre konferens än förra året.

Men kommer det att förändra vardagen för lärare och elever?
Jag kan bara hoppas!
Efter 10-års arbete med att IT skall vara som ett verktyg i skolvardagen för lärare och elever så tycker jag inte att så mycket har hänt och majoren Björklund underlättar inte direkt.

Kanske tar det lite mer tid?
Tiden e.B, efter Björklund så att säga, om två år!

Skriver Sune Nordström (på bloggen http://sunnor.pedagogbloggar.se/)

Digital kompetens på väg in i styrdokumenten?

Sommarens heta fråga - omFRAs avlyssningsverksamhet illustrerar hur den digitala tekniken gör sig påmind - och användandet av denna. Inte minst dagens inlägg i DN (3/9) visar hur digital kompetens krävs av dagens medborgare - och politiker - för att kunna förstå och värdera förslag. Det är helt enkelt dagens skriv- och läsfärdighet vi talar om.

Med sitt tilläggsdirektiv i våras till Lärarutbildningsutredningen skrevs den digitala kompetensen och vana vid de digitala lärmijöerna in i direktiven. Franke väntas presentera sitt förslag i november. 

Det betyder att vi har all anledning att fördjupa diskussionen om vad vi menar med begreppet digital kompetens. En formulering gjordes i EU-parlamentets beslut kring åtta nyckelkompetenser för det livslånga lärandet, 2006. Här knyts digital kompetens och verktygskännedom samman med samarbete och lärande i nätverk, liksom kritisk förmåga och vana vid att använda och uttrycka sig i digitala medier.

Om dataslöjd för alla, lika naturligt som sy- och träsljöjd, talade professor Kristina Höök,  Stockholms universitet, vid riksdagens hearing i våras.

Vi har tidigare under diskussionen satt den digitala kompetensen i relation till mediekompetensen - medial läs- och skrivförmåga. Nu dyker även ett annat begrepp upp, e-kompetens. Vi behöver fortsätta och reda ut begreppen för att få rätt verktyg i framtidens styrdokument.

Frågoma kring digital kompetens kommer att behöva tas upp vid höstens SVIT-seminarier, som nu förbereds på olika håll i landet.

Peter Becker

Blogg, kompetens och ny lärarutbildning

Jag var på bloggfest, med Digitala Akademin i Stockholm häromdagen. Några hundra lärare träffades, minglade och lyssnade på några kollegors berättelser om hur de kommit att använda blogg som redskap i sitt skolarbete. En av dem var svenskläraren Ann-Marie Körling som berättande hur hon övervunnit sin tvekan till blogg, och på uppmaning börjat skriva sin blogg – dagbok på nätet - med tankar kring jobbet.

Det är något magiskt med dessa lärarnas berättelser. Om hur man prövar sig fram, byter grepp, övervinner tvekan, engagerar sig och utvecklas – ja, lär sig. Det smittar. Och här finns växandets punkt för lärare framöver. Forskaren Cecilia Katzeff har visat att den här typen av erfarenhetsdelning är central i dagens arbetsliv, vi lär oss i nya former. Det handlar om hur jag som lärare lär mig och utvecklar min kompetens. Och jag tror Körling har helt rätt i att man ofta behöver söka sig vidare, utanför den egna skolan, för sin reflektion.

Det här kan ses i ett nationellt perspektiv. Sverige har framöver behov av nyutbildade lärare, många. 36000 lärare, en stor del av lärarkåren, kommer att gå i pension de närmaste åren. Det måste alltså komma ett rejält tillskott av nya lärare, vilket ställer stora krav på lärarutbildningen. Samtidigt har attraktionen och statusen för yrket sjunkit, och antagningspoängen till lärarutbildningen sjunkit till bottennoteringar. Och antalet obehöriga har ökat, drygt 18 procent av grundskole- och gymnasielärarna saknar i dag pedagogisk utbildning. Därav ’lärarlyftet’ där regeringen lägger 3,5 miljard under fyra år på att höja lärarkompetensen. Och dagens fokus på lärarutbildning, med auktorisation av lärare och en ny lärarutbildning. Sigbrit Franke har regeringens uppdrag att lägga ett förslag, nu uppskjutet till hösten, november 2008.

Nyligen gav Lars Leijonborg och regeringen tilläggsdirektiv till utredningen. Utöver yrkesämnen och minoritetsspråk rör tilläggen ’lärares kunskaper i informations- och kommunikationsteknik samt lärande i digitala miljöer’. Här kommer något av det vi länge väntat på – ett engagemang från regeringen för IKT och dess roll som medium för information, som individuellt lärandeverktyg och som kollektiv samverkansplattform. Här berörs behovet att behärska nya medieformer, liksom att lära sig kritiskt värdera dem. Äntligen!, skulle man kunna utbrista.

Regeringen anknyter till de åtta kompetenser, varav den digitala är en, som EUs utbildningsministrar enades om hösten 2006. Så kom då det tillkännagivande som vi och många arbetat för under förra året. Med ett temanummer av DIU och en serie SVIT-seminarier satte vi fokus på just digital kompetens som en integererad del av åtta nödvändiga kompetenser för medborgare i dagens samhälle.

Intressant är också det specifika utpekandet av ’lärande i digitala miljöer’. De digitala miljöerna – inklusive bloggar – är centrala för framtidens elever, men minst lika viktiga för lärarna som forum för delad erfarenhet, för kompetensutveckling.

SVIT-bloggen är en del av detta, så skriv gärna kommentarer!

Peter Becker

Framgångsrika företag - och skolor

Reflektioner kring SVIT-seminarium den 27/3
Det blev ett mycket intressant seminarium med 50 deltagare, med både näringslivsfolk, forskare, kommunfolk, rektorer och lärare. Kurt Lundgrens analys av erfarenheter från framgångsrik användning av IT i företag (se vidare hans bok Draken i tiden, länk för beställning) , visade att detta är något som tar lång tid och kräver mognad.

Han exemplifierade med Scania och med vård i Jönköpings län och beskrev hur man en timme under veckan kan bryta verksamheten och diskutera frågor som: “vad har vi gjort denna vecka, vad ska vi förändra för att göra detta bättre nästa vecka?”

Kurt Lundgren pekade på några gemensamma drag hos företag som framgångsrikt använder IT:

  • Dialog inom verksamheten
  • Fokus på verksamheten, arbetsmetoder etc
  • Inslag av ”lärande organisationer”
  • Processyn
  • IT i kärnverksamheten
  • Ledningen vet vad de vill – och kan kommunicera det
  • Långsiktighet – inga projekt
  • Värdeskapande nätverk (med stark användardialog)

Detta kan jämföras med den lista över viktiga faktorer i det “pedagogiska och sociala klimatatet” i framgångsrika skolor (utan koppling till IT) som pedagogforskaren Lennart Grosin pekar på i Skolklimat, prestation och anpassning i 21 mellan och högstadieskolor.

Hans lista har påfallande likheter. Dessa skolor utmärks av:

  • ett tydligt och demokratiskt men kraftfullt ledarskap från rektors sida som framför allt inriktas på skolans kunskaps-mål;
  • att lärarna görs delaktiga i utformandet av skolans kultur och struktur;
  • samarbete mellan lärare om mål och innehåll i undervisning och fostran;
  • höga förväntningar på eleverna med utgångspunkt från att alla är läraktiga samt att skolans och undervisningens kvalitet, inte elevernas bakgrund, är avgörande för deras resultat;
  • uppmuntran och belöning för bra arbete;
  • koncentration till ett begränsat antal teman under lektionerna;
  • flexibilitet med avseende på undervisningsmetoder. Interaktiv klassrumsundervisning tillsammans med individualisering där hänsyn tas till elevers ursprung och kunskapsnivå;
  • tydliga normer beträffande rättigheter och skyldigheter i det sociala umgänget i skolan;
  • ordning och reda samt bestämda men måttfulla sanktioner mot dåligt uppförande;
  • positivt intresse för eleverna från lärarnas sida
  • att lärarna uppträdde som förebilder och auktoriteter
  • regelbunden utvärdering
  • samarbete med föräldrar rörande den enskilde eleven.

“Samtliga faktorer kan ses som uttryck för antingen de kulturella karaktäristiska eller strukturella åtgärdsmönster som kännetecknar enskilda framgångsrika skolor”, påpekar Lennart Grosin.

En fråga är vem som behöver visioner - och vilka som bör föra diskussionen kring visioner om IT, lärande och skolan. Den tidigare IT-politiska strategigruppens diskussioner kring skolfrågor fördes bakom lyckta dörrar - de var mycket riktade till departement och myndigheter - och de fick mindre kraft genom att de de inte kom ut.

Min övertygelse är att denna diskussion behöver föras öppet och mellan alla inblandade. Just i det perspektiv som Kurt Lundgren utvecklar, där användares involvering är avgörande för god (IT-)utveckling. Skälet är inte bara demokratins krav, utan också insikten att de goda lösningarna enbart växer fram med användarnas involvering och stöd.

Peter Becker

IT-visioner för Sverige – också för svensk skola?

Nationellt SVIT-seminarium 27 mars: om behovet av en lärande svensk IT-politik
Medverkande professor Kurt Lundgren, KTH

Ett seminarium kring varför vi behöver IT-visioner för Sverige och erfarenheter från tidigare IT-visioner. Vidare för vi en diskussion om visioner för svensk skola med IT och medier. Publiken inbjuds till aktiv medverkan i diskussionen.

Inledning av professor Kurt Lundgren, KTH, som bland annat lett flera av utvärderingarna av svensk IT-politik inom Institutet för tillväxtpolitiska studier. Han är författare till boken Draken i tiden, SNS-förlag, 2007, där han diskuterar Sverige som IT-samhälle. (Boken recenserades i DIU 8/07 och den kan beställas mot rabatterat pris via www.diu.se)

Målgrupp är nationella och regionala SVIT-arrangörer, utbildnings- och it-strateger, forsknings- förlags-, kommun- och branschintressenter, skolledare, lärare och lärarutbildare med fokus på IT och lärande.

Plats: Sveriges Kommuner och Landsting, Hornsgatan 20. Stockholm
(T-bana Slussen)
Tid: torsdag den 27 mars, kl 14.00-16.30 (start 14.00)
Anmälan till boka@diu.se senast den 20 mars
Seminariet är avgiftsfritt men förhandsanmälan med namn och adress krävs till boka@diu.se. Ounyttjad plats som ej avbokats debiteras med 250 kr.

Arrangörer: Föreningen DIU och Sveriges Kommuner och Landsting
Läs mer på webb: www.diu.se

Klicka här för att komma till Diskussion om IT-visioner

Referenser

Myndigheten för skolutveckling har på sin webbplats “IT för pedagoger” en bra samling av rapporter kring IT och skola

Ytterligare referenser:

  1. Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för europeiska medborgare
  2. EU-kommissionen 20 december 2007 En europeisk strategi för mediekunskap i den digitala miljön
  3. Slutrapport från IT-politiska strategigruppens arbetsgrupper 2004
  4. e-lärande som utmaning, Ds 2002:55 Slutrapport från Arbetsgruppen för ny nationell IT-strategi för (pdf)

SVIT är ett nationellt initiativ för att stödja skolutveckling med medier och it, inlett år 2004. SVIT verkar för lokalt/regionalt erfarenhetsutbyte och för ett nationellt samtal kring skolutveckling med medier och IT i skolan. SVIT-aktiviteter äger rum över hela landet och under hela året, dels regionalt, dels nationellt.

Inom SVIT samverkar nationella och regionala/lokala aktörer. Nationella aktörer: Föreningen DIU, Myndigheten för skolutveckling, Nationellt centrum för flexibelt lärande, Sveriges Kommuner och Landsting och UR. Arbetet samordnas av Föreningen DIU (Datorn i utbildningen).

Regionala SVIT -seminarier våren 2008

Under våren anordnas ett antal SVIT-seminarier kring Digital kompetens och digitala lärresurser på tre orter i landet. Det är föreningen Datorn i utbildningen i samarbete med Myndigheten för skolutveckling samt lokala partners som arrangerar seminarierna.

Digitala lärresurser i olika former används allt mer i undervisningen. Det innebär både en möjlighet och en utmaning för skolan. Utvecklingen och användningen av digitala lärresurser är också intressant i ljuset av att digital kompetens är en av de åtta nyckelkompetenser EU-parlamentet fastslagit som nödvändiga för det livslånga lärandet i ett framtida Europa.

• Hur kan vi använda digitala lärresurser i skolan?
• Vilka möjligheter och fallgropar finns?
• Hur hittar man digitala lärresurser tillämpliga i olika ämnen?
• Vad innebär det för framtidens skola?
Det är några av frågorna som vi belyser och diskuterar på seminarierna.

Jan Hylén, som inleder seminariet har på uppdrag av OECD och Myndigheten för skolutveckling, undersökt möjligheter och utmaningar med digitala lärresurser. Resultaten finns nu bl a i en skrift från Myndigheten för skolutveckling som kan skaffas vid seminariet, eller laddas ner som pdf från itforpedagoger.se under Digitala lärresurser. Deltagarna erbjuds aktivt bidra till diskussionen

Målgrupp skolledare, lärare, it-strateger, förlags-, kommun- och branschintressenter. Deltagande är kostnadsfritt men förhandsanmälan krävs.

Umeå, i samarbete med MediaCenter i Västerbottens län och Umeå kommun

Tid: Torsdagen den 28 februari, kl 14.30- 17.00.

Plats: Umeå Folkets Hus.

Anmälan och mer information: www.mediacenter.ac

Göteborg, i samarbete med, FDiU Väst, GRUC och GR Utbildning

Tid: Tisdagen den 22 april kl. 16.00 -18.30

Plats: Plats: Margareta Hvitfeldt-salen, Pedagogen Hus C, Läroverksgatan 5, Göteborg  (OBS det stora antalet anmälningar har lett till byte av lokal)

Anmälan: www.ufl.gu.se/samverkan/gruc/kalendarium

Malmö, i samarbete med Innovation och utveckling, Malmö högskola

Tid: Tisdagen den 8 april kl 16.00-18.30

Plats: Orkanen, Nordenskiöldsgatan 10

Anmälan: karin.wivesson@mah.se

Vad betyder Internet för skolans lärresurser?

I årets fjärde och sista SVIT-samtal arrangerat av FDIU gav Jan Hylén en översikt om digitala lärresurser och ledde ett livligt samtal i en fullsatt salong måndagen den 17/12. Jag ske ge några axplock och kommentarer.

Begreppet digitala lärresurser rymmer en blandning av (främst nätbaserade) källor (ex Wikipedia.se), verktyg (e-post, webbsidor, bloggar mm), materialbanker (tex Multimediabyråns arkiv), länktips för skola (som Annas burkar.nu) och rena läromedel (exvis Libers Espresso).

En diskussion rör egenproducerat material, lärares eller skolors egen produktion. Jan berörde sånt som vem äger det material som produceras av läraren och behovet att klargöra andras användningsrättigheter när material läggs ut på nätet. Att användas orört, endast med källan angiven, eller redigerat och kanske vidare bearbetat? Här finns nu Creative Commons licenser anpassade till svenska förhållande. Material kan märkas med lämpligt vald kombination av CCs fyra symboler, exempelvis för att ange om material endast får användas icke-kommersiellt. Ännu är denna modernisering av upphovsrätten ganska okänd - bara 3-4 personer i publiken hade använt dessa.

Här finns massor av praktiska frågor för läraren och skolan. Hur ska man hitta andras resurser och hur ska man värdera dem? var en fråga från flera håll vid seminariet. Hur får lärare kännedom om dessa resurser? Och hur kan lärare ges stöd för att skapa nätmaterial?

Många röster höjdes för beslut och handling. Tillgänglighet i klassrummet och skolan; lärare måste självklart ha egna datorer tillhandahållna av skolan. Attityden till dessa frågor i skolan och inte minst hos skolledare måste ändras.

Idag påverkas amerikanska presidentkampanjer starkt av Internet, bloggar och andra kommunikationskanaler. Som Kurt Lundgren tydligt visar i Draken i tiden är IT idag central för näringsliv och offentlig verksamhet. Lika lite som resten av samhället kan skolan idag klara sig utan nätresurserna. Hur ges lärarna förutsättningar för att ta vara på, anpassa och vidareutveckla dessa resurser? Hur förbereds eleverna för dagens verklighet?

Många pekade på att de här frågorna måste pekas ut i skolans styrdokument. Detta är nödvändigt i dagens översyn för att få gemensam skjuts i utvecklingen och ge Sverige konkurrenskraft.

Samtidigt kan och behöver skolan inte vänta, det gäller att kavla upp ärmarna och sätta igång. Åtskilliga kommuner - såväl borgerligt som socialdemokratiskt styrda, exempelvis nämndes Nacka och Sandviken - visar att det går med engagemang och ansträngning. Låt oss gärna höra om andra exempel!

Jag tror alla upplevde att årets sista SVIT-samtal gav inspiration för framtiden. Tack Sveriges kommuner och landsting för lokal och Mats Östling för värdskapet. Låt inspirationen växa under helgerna för att sedan övergå i handling!

Peter Becker
PS. Du har väl förnyat prenumerationen på DIU?

Mer material
Jan Hyléns presentation (PDF)

Spel, föräldrar och pedagoger

Det låter som om ett helt gäng ungdomar var hemma, redan söndag morgon. Men det är Olles kompisar som via högtalarna och datortelefoni (Skype eller annan kanal) låter som om de var här, fast var och en sitter hemma hos sig. Gänget spelar ihop, och snackar. Om spelet och om allt annat.

- Vem var det där, frågar nån av dem, när jag dyker upp i webbkamerans blickfång. Det här är uppenbarligen nya umgängesformer. Det har blidats nya sociala sammanhang.

Just nu är spel en glödhet kulturfråga. När jag var liten var det serierna som vållade en liknande debatt. “Mediepanik” har detta kommit att kallas, att (vuxen)världen förfasar sig över problem i kölvattnet på en ny och för många obekant kulturform. När Medierådet och Jonas Linderoth m fl i dagarna publicerar en ny rapport visar man att detta är lagsporter över nätet. Det lyfts också fram av Carl Heath, GRUL i Göteborgs stad, i en intervju i DIU. För en del blir grupptrycket för starkt, och oftast blir det bara problemsidorna som tas upp i pressreaktionerna. Det positiva i samspelet missar man. Liksom så många gånger förr, är det bra om föräldrar inte förfasar sig, utan har koll. Intresserar sig, kanske är med ibland, sätter gränser. Mat, läxor och annat måste få rum också! Förälderns roll är nödvändig, men inte bara med förbud och pekfinger.

Det finns en klar parallell till frågan om spel och lärandet i skolan. Här behövs nämligen pedagogen. Inte främst för deltagandet eller omsorgen, utan för lärandets skull.
Jag kommer igen till det.

Peter Becker

PS. Läs Carl Heaths jätteintressanta kommentar på min fråga tidigare i denna blogg: “Hör datorspel hemma i vår skoltradition? ”

PS. Vill du ha en överblick över spel och lärande? Jag rekommenderar

1) It för pedagogers sida om spel och lärande, redigerad av Anette Holmqvist, med länkar, tips och artiklar

2) DIU nr 7/07 med tema om  spel i skolans lärande med bl a Carl Heath, Gunilla Svingby, om SimCity, om det danska Global Concflict: Palestine. Och två unika forskarperspektiv med Jonas Linderoth och James Paul Gee. Ett nummer du bör skaffa innan det tar slut!

Hör spel hemma i vår skoltradition?

- De skandinaviska länderna har en fördel när det gäller spel i undervisning, säger den danske spelforskaren Simon Egenfeldt Nielsen, när vi möts för en intervju i min research inför SVIT-sändning och temanummer av Datorn i utbildningen. Det finns redan en tradition här, att i lägre skolåldrar använda spel och lek pedagogiskt.

Spel är en av mänsklighetens äldsta kulturformer, idrott, brädspel, kortspel, sällskapsspel – och kan ses som kombinerad problemlösning och symbolisk representation av verkligheten, som simulering skulle vi kunna säga idag. Och då ligger vi mycket nära det breda perspektiv som en av de världsledande forskarna kring spel och lärande, James Paul Gee, har. Båda finns med i vårt temanummer av DIU.

Vi har fått en ny litterär genre. Situationen liknar när serierna kom på 50-talet. Om serien är en filmgenre, så är dagens spel – åtminstone de som vi fokuserar – simuleringar. Simuleringar där vi sitter vid spakarna, har en roll, försätts i olika situationer och dilemman.

Simuleringsspelen är inte bara en ny litterär genre. De är en ekonomisk faktor, en av våra snabbast växande branscher, med en omsättning som överskrider spelfilmen, och en utbredning som vuxit våldsamt och lett till mängder av svarta tidningsrubriker.

Simuleringsspelen är också en pedagogisk genre. ’Låt oss ge barnen världar som gör orden meningsfulla… Låt oss ge barnen simuleringar i stället för manualer (läs skolböcker) att läsa’, säger Gee tillspetsat i sin senaste bok, Good video games + good learning.

Den fråga som DIU ställer är: kan dessa spel fungera som pedagogiska verktyg? En del lärare har experimenterat med detta i undervisningen och har egna svar. På sistone har forskarna börjat intressera sig för frågan. Frågan är öppen. När Jonas Linderoth berättar hur professorn, direkt efter avslutad presentation, säger: ’Du har helt fel!’, avspeglar det hur öppet fältet är idag.

Vad säger du, hör datorspel hemma i vår skoltradition?
Kan datorspel användas för lärande, anser du?

Peter Becker

UR-sändning nu på webben

Årets SVIT-sändning från UR har nu genomförts och finns att tillgå på UR:s webbplats www.ur.se/svit07

Skriv gärna en kommentar eller två om hur sändningen har används under dagen eller om hur den kommer att användas i de kommande regionala SVIT- konferenserna.

Därför SVIT07 om den digitala kompetensen

Idag gör vi det - ofta via nätet. Men hur gör man egentligen när man vill arbeta med webbsökning i skolan? Hur arbetar vi med vidgat textbegrepp, dvs bild, film, webbtidningar, blogg, animationer, sms till föräldrar? Som lärare behöver man här exempel, stöd, handledning och inte minst tid och utrymme att pröva.

Svit är kampanjen för it, medier och lärande i skolan. I material på nätet och i tryck, genom konferenser, seminarier i Stockholm och på andra orter, och webbsändning från UR diskuteras och exemplifieras hur lärande idag sker med stöd av medier och Internet.

Årets tema är Digital Kompetens, ett begrepp som blev hett genom ett beslut i EU-parlamentet. Vad står det för? Det har diskuterats i och kring denna blogg under ett halvår. Det kan exemplifieras med webbanvändning+webbproduktion, film+filmproduktion och spel+spelproduktion.

Både användning av medier och egen produktion är ett genomgående tema. Webb, film, spel är tre centrala tekniker som är heta i lärandesammanhang. Hur kan man arbeta med dem? Hur påverkar de lärandet?

Under de närmaste veckorna kommer detta att uppmärksammas i massor av sammanhang, se inlägget nedan. Välkommen!

Massor av aktiviteter kring digital kompetens, medier och it!

Tisdagen den 30 oktober sänder UR ett timslångt direktsänt program. Upplägget i stort: i tre rundor kommer elevexempel att visas och kommenteras, med anknytning till just webb, film respektive spel. Studion besöks bland annat av Bodil Jönsson, Gunilla Svingby, AnnBritt Enochsson, Michael Iselow och Thomas Koppfeldt. Du kan nå programmet över webb, den 30 oktober kl 10.00 på www.ur.se/svit07

Myndigheten för skolutvecklings webbplats, IT för pedagoger, växer med nytt material och har en avdelning om digital kompetens.

DIU, Datorn i utbildningen, kommer med ett nummer om spel och lärande den 29 oktober.

Myndigheten för skolutveckling har en halvdagskonferens om spel och lärande med bl a Stig-Roland Rask och Jonas Linderoth måndag 29 oktober på Skolforum.

Ett antal SVIT-träffar äger rum i landet tisdagen den 30 oktober.

Bodil Jönsson talar om Lär vi som vi lever onsdag den 31 oktober på Skolforum (läs Bodils artikel i DIU nr 5/07). Hon delar ut lärarstipendiet Guldäpplet 2007 på Skolforum kl 13.

Bodil Jönsson gäst i SVIT-programmet från UR

Programgruppen har arbetat vidare med programupplägget utifrån de olika lägesbeskrivningarna i regionerna som gavs den 20 september. Vi har anpassat programutformningen i fråga om längd och möjlighet till interaktion mellan konferenserna och sändning.

Programmet utgår från frågan Vad är digital kompetens? I inledningen problematiserar vi begreppet genom att ställa det i relation till
mediekompetens, media literacy och andra närliggande begrepp. Som studiogäster har vi bokat danska spelforskaren Simon Egenfeldt-Nielsen. Thomas Koppfeldt, lektor på Konstfack, Mikael Iselow, projektledare för PIM, och AnnBritt Enochsson, lektor i pedagogik som i dagarna gett ut boken “Internetsökningens didaktik”. Pedagoger och projektledare som arbetat med de inslag som kommer att visas kommer också att medverka

Bodil Jönsson kommer att medverka i en intervju som gjorts exklusivt för SVIT-programmet och hon diskuterar ungdomars kunskapsbildande och det lärande som sker genom sökande på nätet. I programmet visas två elevproduktioner och ett inslag som handlar om hur ungdomar skapar rum för lärande på nätet. Ett kortare inslag om utbildningsspelet “Gobal Conflict: Palestine”, skapat av bla Simon Egenfeldt -Nielsen visas också . Fokus i programmet ligger på elevers aktiviteter och deras lärande.

Då majoriteten av SVIT-arrangörer har valt att lägga SVIT-dagar före eller efter den 30/10 har vi i programgruppen valt att inte arbeta aktivt med bloggen under programmet. Däremot är tankar och reflektioner om programmets utformning och innehåll välkomna både innan, under och efter utsändningen.

Programmet kommer att sändas den 30 oktober, 10.00-11.00. Programmet kommer att vara allmänt tillgängligt via URs webb, adressen läggs ut här på bloggen i god tid innan sändningen.

FDIU seminarium den 20 september: Norge har det, varför inte Sverige?

Vid SVIT-seminariet om digital kompetens den 20 september presenterade Morten Söby, ITU vid Oslo universitet, den norska läroplanen (L06), med fokus på begreppet Digital kompetens. Här är kompetens inom det digitala fältet tydligt inskrivet som mål både i övergripande läroplan och i ämnesvisa mål. Och dagens nätkulturer ses som väsentliga aspekter på ungdomens livs- och lärandemiljö, med relevans för skolans mål och arbetsformer.

Morten Söby betonade att han såg digital kompetens som något betydligt mer än verktygskännedom. Det rör attityder och förhållningssätt, det är en bildningsfråga, framhöll han och anknöt till traditionen inom Media Literacy.

Stefan Skimutis vid Skolverket, redovisade kortfattat det arbete som pågår inom Skolverket i frågan. Han pekade på att frågor om kompetens ofta knyts till utvärdering och bedömning, och att det är viktigt att digital kompetens inte reduceras till datakörkort utan handlar om arbets- och kommunikationsformer.

- Det är avgörande för oss att de digitala kompetenserna och dagens nätkulturer finns tydligt inskrivna i styrdokumenten, sa Monica Esborn från Alingsås. För oss i den dagliga verksamheten är dessa mål av stor vikt.

- Ett hinder för skolans utvecklingsarbete inom digital kompetens är bristen på dialog med relevant forskning, sa Mats Nilsson från Nynäshamn. En sån dialog borde baseras på skolverkligheten och involvering av lärarkåren. Den behövs verkligen idag.

Datorn i utbildningens SVIT-seminarium föranleder några frågor: När får digital kompetens ett utrymme i den svenska läroplanen och kursplanerna? När får vi höra en svensk utbildningsminister diskutera och peka ut dessa frågor som väsentliga i diskussionen om skola 2007 och i framtiden.

Peter Becker

Skolbiodag i Umeå

Under måndagen (den 17/9) var jag med på den årliga Skolbiodagen som SFI arrangerar i samband med Umeå filmfestival. Ett antal projekt, initiativ och perspektiv om film, medier och it presenterades och sammantaget var det en spännande och infallsrik dag. Bland annat pratade Ronald Näsström från Sörmjöle Skola i Västerbotten om hur lärarna på denna lilla skola har integrerat allt skolarbete i digital teknik och hur effektivt detta var både organisatoriskt och pedagogiskt. Ronalds presentation visade, tyckte jag, hur viktigt det är att skolor tar ett helhetsgrepp kring medier och it. It och mediearbete kan inte reduceras till att antingen handla om film och filmproduktion, eller om geografilektioner genom Google Earth, eller om pedagogisk administration. Medier och it ska istället genomsyra all skolverksamhet. Dom gör spännande saker där i Sörmjöle skola och som stadsbo undrar man varför denna typ av verksamhet verkar frodas mer i landsbygden än i stan…

Ulf Söderström och Roland Sandell från Dramatiska institutet berättade om DI:s kurser i Rörlig bild och lärande som de arbetat med runt om i landet under två års tid. Med en inriktning på kompetenshöjningar i kommuner har flera spännande projekt tagit fart i landet. Ett sådant projekt är Film i skolan-projektet i Helsingborg. Där har staden med DI:s hjälp utbildat lärare och utvecklat mediepedagogiken. Det har lett till att verksamheten är en av de fem prioriterade områden som stadens politiker formulerat för kommunens skolor. Ulf och Roland sätt att prata om medier och it i skolan fokuserar på begreppet “gestaltande arbetssätt” som är ytterligare ett sätt att tänka på det här med it och medier i skolan. Eva Westergren från FilmCentrum pratade därefter om hur man som pedagog kan arbeta kring en gemensam filmupplevelse med hjälp av egenproducerade bilder, texter och dramatiseringar. En beprövad metod som visat sig vara effektiv i att plocka fram barn och ungdomars tankar om olika medieuttryck.

Själv pratade jag om alla dessa begrepp som vi använder för att beskriva skolans arbete med it och media. Mediebaserat lärande är ju ytterligare en term som är i svang. Men kan vi verkligen prata om “mediebaserat” vilket implicerar flera medier, i en tid då vi alltmer interagerar med ett digitalt gränssnitt som levererar olika uttryck? Och är inte allt lärande egentligen mediebaserat i meningen att skolan och lärandet däri, bygger på att vi kommunicerar genom olika medier; tal, text, gester, filmer, overheads osv?
Sammantaget pekade dagen på komplexiteten i fältet och att våra metoder, visioner och mål ser lite olika ut beroende på vilka begrepp vi väljer att utgå ifrån. Vad ska vi välja; digital kompetens, media literacy, mediepedagogik, gestaltande arbete eller kanske bara film i skolan? Oavsett val tror jag att ett definitionsarbete är centralt om det medie- och it-arbete som idag bedrivs på olika håll i landet ska få ett genomslag även i nationella och lokala läro- och kursplaner.

Design, mellan knapptryckarkonst och litterär kanon?

Arbetet med SVIT kommer under hösten att fokuseras på begreppen digital kompetens, mediekompetens och media literacy. Något som kan kvalificera diskussionen ytterligare är begreppet design sett ur ett brittiskt skolperspektiv . Carey Jewitt, brittisk skolforskare menar att det i brittisk skolpolitik funnits en konflikt mellan IKT i skolan och det man kallat för literacy, här i betydelsen ‘bildning’. Medan IKT syftar till att göra eleverna tekniskt kompetenta, innebär literacy att bevara ett bildningsparadigm som baseras på ett tal- och skriftspråk och som endast tillåter traditionella tankemönster. Ett sätt att komma ur denna låsning mellan knapptryckarkonst och litterär kanon, menar Jewitt, är att förstå teknologi som en annan typ av språkande. Genom skärmen är det bild, film ljudeffekter, rörelse, musik och inte minst handling och interaktion som är normgivande och bildningsgivande. En text på skärmen av exempelvis Strindberg ledsagas ju oftast av bilder och länkar, ett klick och du kommer ur den linjära texten. Väljer du en bildlänk styrs handlingen och kommunikationen av bild snarare än av text. Det är en logik som leder till andra typer av associationer, tankar och handlingar, en annan typ av bildning. På så sätt skapas en spänning mellan det Jewitt kallar för den linjära, litterära bildningen och det multimodala språkandet. Det senare karaktäriseras av design såtillvida att tekniken erbjuder användaren att själv designa sin bildningsresa genom olika typer av språkande. Strindbergs text får med andra ord en annan mening då den designats med hjälp av bilder, filmer, färg och form och den får ytterlige en mening när vi som användare designar vår egen väg genom den digitala miljön. Det pekar i sin tur på att det är svårt att tala om digital kompetens, media literacy utan att prata om multimodal design. Vad är det för typ av bildning som å ena sidan formas och utvecklas i en (design)process och hur relaterar den, å andra sidan till begreppen digital kompetens och media literacy? Kan det vara något att ta upp på seminariet om Medier, medieskapande och den digitala kompetensen torsdagen den 20 september?

Skicka elevproduktioner!

Rapport från första programgruppsmötet.

Programgruppen har haft sin första träff efter sommaren och här kommer en kort rapport. Utifrån det ganska breda anslaget i den första skissen har vi arbetat med att avgränsa och fokusera, både i förhållande till hur programmet ska se ut och vad det ska innehålla.

I programmet ställer vi frågan; Vad är digital kompetens? I inledningen problematiserar vi begreppet genom att ställa det i relation till mediekompetens, media litteracy och andra närliggande begrepp.

Programmets fortsätter med att undersöka frågan genom att låta en gästpanel (ev. flera gästpaneler) reflektera och prata om ett antal, 2-5, inslag vilka består i medieproduktioner gjord av elever i landets skolor. Hur kan vi förstå dessa produktioner? Hur har de bidragit till lärande? Vilka kvaliteter har uppstått? Hur har de bedömts? Hur kan andra, utanför det egna klassrummet, ta till sig vad eleverna vill kommunicera? Genom denna typ av frågor vill vi spegla hur olika kompetenser kommer till utryck med hjälp av digital teknik. Inslagen ska vara färdiga medieproduktion, exempelvis webbsida, tidning, powerpoint-presentation, spel, fotoutställning, film, ljudprogram. Tyngdpunkten i programmet ligger på samtalen om produktionerna.

Vår ambition är att Svit-bloggen ska kunna vara en del av samtalet om produktionerna (inslagen) under programmet. Tankar och åsikter från bloggen kan då skjutas in i samtalet av en ”bloggredaktör” som finns med i studion. Inslagsdiskussionerna samt inledningen kommenteras av en panel bestående av personer som på olika sätt sitter i en ansvarsposition där arbetet med digital kompetens är centralt.

Målet med detta upplägg är för det första att använda oss av programinslagen mer aktivt och som en integrerad del av programmet och mindre som illustrationer för ett studiesamtal. För det andra handlar det om att skapa en större interaktivitet med de lokala konferenserna.

För att programidéen ska ta form behöver vi nu inslag till programmet. Vi uppmanar därför alla som på något sätt har kontakt med SVIT och som aktivt arbetar med medieproduktion i undervisning, att gå igenom sin lokala medieproduktion och skicka in inslag som ni tror är intressanta för programmet. Alla typer av medieproduktioner är som sagt välkomna. Spelapplikationer, webbsidor, ljudproduktioner, tidningar, film och tv. Produktionerna ska vara producerade av elever i barn och ungdomsskola.

Skicka länk till medieproduktion på adressen cbo@ur.se, eller fysisk media till Cecilia Boreson, Redaktionen för pedagogisk utveckling, Utbildningsradion AB, 113 95 Stockholm

Observera att programarbetet är i en inledningsfas. I programgruppen finns många olika tankar om hur programmet slutligen kommer att se ut. Kommentera gärna programgruppens tankar och idéer!

Upphovsrätt och digital kompetens

En aspekt av digital kompetens idag är frågan om upphovsrätt. Att ha digital kompetens handlar på ett alltmer påtagligt sätt om att förhålla sig till upphovsrätten som kulturhistoriskt fenomen, som lag och rätt, som tradition och som värdering och ideologi. Digital kompetens handlar på så sätt att vara kompetent i att diskutera upphovsrättens förtjänster och brister, dess värde och dess tillämpbarhet i relation till samhällsförändringar. Om detta och om hur starkt bunden upphovsrätten är till boktryckarkonsten kan man läsa i en understreckare i SVD av Stig Strömholm som recenserar Claudia Brinker-von der Heydes bok om medeltidens litterära verk. Bland annat skriver han;

”Det skulle ta lång tid, innan förläggare, konsthandlare och andra borgare, fångna i materiens värld, kunde övertygas om att när de köpt tavlan eller partituret eller manuskriptet hade de inte samtidigt förvärvat denna immateriella produkt. Till slut lyckades emellertid juristerna. Omkring år 1900 kan den fostrargärningen sägas ha genomförts någorlunda fullständigt. Och det intellektuella verkets förandligande – om man nu vill se det så – fortsatte, allteftersom filmrullar och etervågor trädde in som allt luftigare underlag. I dagens cyberrymd är det materiella underlaget inte bara likgiltigt; det är också osynligt och i värsta fall rentav omöjligt att lokalisera”.

Idag är juristernas fostrargärning om inte attackerad och ifrågasatt i alla fall livligt diskuterad. Men utifrån ett skolperspektiv har jag intrycket att utrymmet för detta diskuterande är snålt tilltaget. Det som dagligdags diskuteras i tidningar och tv-nyheter, det som alla upptänkliga bolag driver rättprocesser om, det som en armé av jurister sitter och sliter med i en allt mer intressant tolkningsprocess… Vad säger vi i skolan om detta, och finns det några problem kring upphovsrätten i en digitaliserad skola? Kommentera och berätta!